Men det var fan värt det för det var jävligt kul igår. När vi äntligen kom in till stan och jag fick av mig mina skor en stund, då blev jag lite mer taggad. Vi åt middag hemma hos Marcus Risberg på Östermalm, förade lite. Sen gick vi en lång jälva väg till tuben, jag i mina skyhöga klackar, måste sett för jävla bra ut. Vi gick och gick och gick för att hitta till mûnchen, men det tog typ ett halvår innan vi kom fram, jävla krånglig väg. Idag mår man inte bra, men what the hell. Nu sitter jag i skolan (pluspoäng till mig) och har religion, jag och Ronja skriver om the flying spaghettimonster.